Aktiviteter inom fiskerinäringen i Österbotten

23.01.2012 kl. 18:55

Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom fiskerinäringen i Österbotten. Mycket av detta syns inte nödvändigtvis utåt, eftersom bevakningen av fiskefrågor i massmedierna ofta koncentrerar sig kring de problem yrkesfisket har med skador som sälarna och skarvarna orsakar, eller så den eviga laxfrågan. Ljuspunkter som succén med fiskskinn från Österbotten eller fisket av mörtfiskbestånd och tillverkning av braxenprodukter blänker till ibland.

 

Det paradoxala i fiskerinäringen är, att konsumenterna vill äta fisk, det går bra för fiskförädlingen och fiskhandeln, men det mesta baserar sig på odlad fisk, oftast importfisk. Endast 7 procent av vår fiskkonsumtion utgörs av yrkesfiskarna fångad vild fisk. Orsakerna till att vi är i den här situationen ligger i politikernas så gott som totala ointresse för yrkesfiskets verksamhetsförutsättningar. Man väljer att satsa på naturskyddet och fritidsfisket, för det är här rösterna finns. Oansvarigt kunde man säkert tänka. Det är ju stora summor som Finland som land förlorar genom att inte utnyttja de naturresurser vi har i eget land, utan i stället importera fisken. Särskilt miljösmarta är vi i alla fall inte.

 

Fiskerinäringen har ett strukturprogram för att stöda utvecklingsinsatser inom näringen. Insatserna stöds med medel från Europeiska fiskerifonden, med nationella medel och med privata medel. Under innevarande programperiod 2007-2013 har fiskerinäringen för första gången haft möjlighet att stöda utvecklingen av näringen via ett system med kustaktionsgrupper. Kustaktionsgrupperna är en motsvarighet till de lokala aktionsgrupperna, Leader-grupperna. Förarbetet för att få en kustaktionsgrupp till Österbotten inleddes redan 2004, och i november 2007 utsåg jord- och skogsbruksministeriet Studiefrämjandet i Österbotten (nuvarande Aktion Österbotten) till en av sammanlagt åtta kustaktionsgrupper (fiskegrupper) i Finland. Den konkreta verksamheten inleddes sommaren 2008.

 

Kustaktionsgruppen har stött småskaliga utvecklingsprojekt och investeringar inom fiskerinäringen sedan hösten 2008. Fram till i dag har sammanlagt 39 olika utvecklingsprojekt beviljats stöd via kustaktionsgruppen. Totalsumman som använts inom projekten för utveckling av fiskerinäringen är närmare 1 miljon euro.

 

En strategisk linjedragning som gjordes inom kustaktionsgruppen i början var, att projekten skulle vara småskaliga så att så många aktörer som möjligt skulle involveras i utvecklingsarbetet. Målsättningen lyckades, och förutom fiskets egna organisationer och företag har bl.a. utbildningsenheter, företagsutvecklingsbolag, vuxenutbildningsenheter, kommuner, 4H föreningar, hembygdsföreningar och stiftelser m.fl. fungerat som projektägare i olika utvecklingsprojekt.

 

Man kan se olika utvecklingslinjer i de projekt som beviljats stödfinansiering via kustaktionsgruppen, och som faller inom ramen för programmets åtgärdshelheter kring kunskapsutveckling och kulturarvet. En linje är satsning på tillvaratagning av mindre utnyttjade fiskarter som braxen och övriga mörtfiskar samt biprodukter från fisk. Här kan nämnas t.ex. utbildningsenheten Optimas projekt för utveckling av nya produkter för storkökssidan, Yrkeshögskolan Novias utredning om fiskrens och bifångster samt Korsholms vuxeninstituts projekt kring utveckling av hanteringen av fiskskinn. Linjen kring satsning på fisk som mat är en annan, som delvis även stöder tillvaratagandet av de mindre utnyttjade fiskarterna. Här kan t.ex. företagshuset Dynamos projekt Kustfiskarens sushi lyftas fram. En stor linje har handlat om information, både utåt och inom näringen. Här har ingått projekt för uppgörande av strategiprogram för yrkesfisket, branschseminarier för fiskerinäringens aktörer, olika studieresor mm. De flesta projekten inom denna linje har administrerats av fiskerinäringens organisationer. Liksom även projekt inom linjen fisketeknik, som t.ex. handlat om utveckling av kombiryssja, utveckling av katsa för yrkesbruk, utveckling av vinterfisket och notdragning samt test av s.k. sälpingers i nätfisket. Ytterligare en linje kan ses i de projekt som genomförts, nämligen satsning på ungdomen inom ramen för ett par projekt administrerade av 4H organisationer.

 

Nyttan för fiskerinäringen kommer via de synergieffekter vi får av alla de olika utvecklingsprojekt som genomförs, och alla de nätverk som skapas via projekten. Från näringens sida är det intressant att notera alla de personer och organisationer som, utan daglig kontakt med fiskerinäringen, nu arbetar med att utveckla näringen. Vi ser detta engagemang som ytterst värdefullt för näringen.

 

Yrkesfiskarna, som kämpar med säl- och skarvproblemen, ser inte så mycket av resultaten i sin dagliga verksamhet. Tanken är dock att de projekt, som beviljas stödfinansiering via kustaktionsgruppen, skall bidra till att yrkesfisket har en framtid. Jag är även övertygad om, att de fiskare som deltagit i något av dessa projekt, har fått något positivt med sig som kan konkretiseras i daglig verksamhet framöver.

 

I den mellanutvärdering, som jord- och skogsbruksministeriet senaste år låtit göra om fiskerinäringens åtgärdsprogram 2007-2013, konstateras att det nya systemet med fiskegrupper är värdefullt. Fiskegruppernas roll i den regionala utvecklingen av fiskerinäringen är viktig, och denna bör stärkas under programperiodens slutskede. På EU nivå ser man även positivt på utvecklingen av fiskerinäringen med hjälp av lokala kustaktionsgrupper, och i förslaget till ny fond för EU:s havs- och fiskeripolitik 2014-2020 ingår det en förstärkning av denna typ av lokalt ledd innovation.

 

Den nuvarande programperioden fortsätter ännu ett par år, så goda idéer har fortsättningsvis möjlighet att erhålla stödfinansiering via kustaktionsgruppen. Arbetet med att skriva ett nytt program för kommande strukturstödsperiod 2014-2020 har redan startat.

 

Guy Svanbäck
verksamhetsledare
Österbottens Fiskarförbund

KAG